» We may be through with the past, but past ain´t through with us «

Egil Linge, leg psykolog och psykoterapeut

angest.jpg
2010-03-08 08:00

2. Tillstånd med många ansikten

Ångesten eller oron kan ha många ansikten. Man har försökt att diagnostisera ångest utifrån olika symtom. I grunden handlar ångest om överlevnad.

Paniksyndrom: Den som upplever en panikattack tycker att den kommer från en klar blå himmel. Plötsligt slår den bara till. Paniksyndrom är att få plötsliga panikattacker och mellan dessa stark oro för att de ska återkomma. Vanliga symtom vid en panikattack är hjärtklappning, svettningar, andnöd, overklighetskänslor samt en stark skräck för att dö eller att bli tokig. De starka fysiska upplevelserna gör att man tror att man drabbats av någon allvarlig sjukdom,

De flesta med panikångestsyndrom har också så kallad agorafobi. Det innebär att vara rädd för att besöka platser där man tror att man kan få en panikattack.

Att ha en specifik fobi är att känna stark fruktan för någon bestämd situation och att göra allt man kan för att undvika den. Ibland innebär det att att man tvingas avstå från att göra saker som de flesta betraktar som självklara och viktiga för livskvalitéten. Till exempel kan en person med spindelfobi göra allt för att undvika källare eller till och med naturprogram på tv. Av de specifika fobierna är djur-, blod- och höjdfobi vanligast.

Social fobi är att känna rädsla för att stå upp i fokus för andras uppmärksamhet och att undvika situationer där detta kan hända. Det kan vara att tala inför andra, arbeta i grupp, delta i möten eller gå på restaurang. Så kallad generaliserad social fobi innebär rädsla för att vistas bland främmande människor överlag.

Den som har tvångssyndrom besväras av kommande obehagliga tankar som inte går att släppa. För att försöka minska tankarna kan man känna sig tvungen att utföra tvångshandlingar i form av vissa rutiner eller ritualer. Exempel på vanliga tvångstankar är att bli smittad eller att ofrivilligt skada någon närstående. Den vanligaste tvångshandlingen är att gång på gång tvätta sig även om man är ren. Ofta ägnas flera timmar varje dag åt tvångshandlingar. Psykologiskt tänker man att tvång uppstår när man varken kan söka beskydd eller fly.

En del människor har varit utsatta för ett psykiskt trauma – exempelvis en allvarlig olycka, naturkatastrof, våldtäkt, övergrepp eller tortyr – drabbas senare av posttraumatiskt stresssyndrom (PTSD). Vanliga symtom är återkommande attacker med obehagliga minnesbilder ("flashbacks"), mardrömmar och koncentrationssvårigheter, dissociation och starka emotionella eller kroppsliga reaktioner vid stimuli som påminner om händelsen ("triggers"). Det som å andra sidan skiljer PTSD från övriga stressrelaterade tillstånd är den karakteristiska förekomsten av plågsamma minnesbilder och de sekundära personlighetsförändringarna, såsom benägenhet till undandragande, förändringar av känslor samt överaktiviteten av det sympatiska nervsystemet.

Generaliserad ångest är att nästan alltid vara ängslig, att oroas för att ”det värsta” kommer att hända. Man vet oftast innerst inne att oron är överdriven, men den går ändå inte att kontrollera eller koppla av ifrån. Att känna rastlöshet, lätt bli irriterad, ha koncentrationssvårigheter, muskelspänningar och ha svårt att sova är vanligt. //Egil

 
2010-02-19 08:00

1. Hjärnans inverkan

I introduktionen nämnde jag att det finns många teorier kring ångest. Vad är ångest för något?

När jag brukar ställa frågan till mina klienter så kan jag få väldigt olika svar. Den gemensamma nämnaren i klienternas svar är dock att det är ett fysiskt obehag som känns i kroppen. Exempel på obehag kan vara: hjärtklappning, yrsel, obalans, svettningar, skakningar, varma och kalla svallningar, darrighet, magvärk, illamående etc.
All ångest är förstås väldigt jobbig för den som drabbas av den, men samtidigt har ångest alltid fyllt en livsviktig funktion för oss människor. Vi behöver förmågan att känna ångest för att ta oss ur eller för att undvika verkliga faror. Aron Beck som ses som grundaren av Kognitiv Psykoterapi har gjort en mycket andvändbar defination av ångest. Han ser: räddsla är en kognitiv process – en uppfattning av fara – och ångesten är den emotionella reaktionen. Förenklat: ångest = rädsla.

♦ För att förstå ångest på djupet så måste vi förstå hur vår hjärna fungerar. Hos människan är amygdala en mandelformad grupp av sammankopplade strukturer som är belägen ovanpå hjärnstammen, nära det limbiska valkens undersida. Det finns två amygdala, en i vardera hjärnhalvan. Amygdala är specialist på känslor. Om man skulle ta bort Amygdala skulle vi inte kunna känna varken rädsla eller ilska. I hjärnan fungerar Amygdala som en larmcentral, om Amygdala tolkar en situation som farlig slår den larm och skickar ut brådskande meddelande till alla större delar av hjärnan: den utlöser frisättningen av kroppens stresshormoner, mobiliserar de centra som kontrollera rörelser och aktiverar hjärt-kärlsystemet, muskler och inälvor.

Andra nervtråder från amygdala överför signaler så att stora doser av hormonet noradrenalin frisätts för att öka retbarheten i viktiga hjärncentrat, däribland de som skärper sinnena och gör hjärnan mera vaksam. Amygdadalas omfattande nät av neutrala förbindelser ger den möjlighet att kontrollera större delen av hjärnan – och därmed de intellektuella funktionerna.

♦ Som jag nämnt tidigare har amygdala en privilegierad position, ett slags vaktpost som larmar vid fara. Sinnesignaler från ögat eller örat leds till thalamus i hjärnan och sedan via en enda synaps till amygdala. Från thalamus går också en nervbana till neocortex som svarar för intellektuella funktionerna. Denna förgrening gör det möjligt för amygdala att reagera före neocortex (som bearbetar informationen i flera olika nervkretsar innan den får en klar bild av situationen och slutligen initierar en mera välavvägd reaktion).

♦ Många som upplever ångest kan säga: ”Jag vet ju egentligen att det inte är farligt, men det känns så”. Detta återspeglar tydligt amygdalas makt över intellektet. Därför måste den som upplever ångest stanna upp, så att neocortex kan få göra en adekvat bedömning av situationen.

Kapitel 2
i Ångestskolan kommer nästa vecka. //Egil

 
2009-12-19 00:00

◊ Ångest : introduktion

Äntligen får jag tid att skriva om ett av mina favoritområden – ångest. Det kanske låter konstigt med "favoritområden", men ångest är ett tillstånd som går att förändra med ganska enkla åtgärder.

◊ Teorierna har varit många runt varför vi människor lider av ångest. Allt från att det handlar om dolda inre konflikter inom oss – till att det är något i hjärnan som går fel. Ungefär 10–15% av världens befolkning lider av någon form av ångestrelaterad sjukdom. Det innebär att bara i Sverige lider ca 1 miljon människor av ångest.

◊ Ångest har förmodligen alltid förekommit, men med dagens höga tempo och stress, kan man räkna med att ångestproblematiken kommer att öka. Som lite kuriosa kan jag berätta att på Gotland pratar den äldre generationen inte om ångest, utan man säger att man har problem med magnerverna.

◊ I den kommande webbskolan kommer jag att gå igenom vad ångest egentligen är för fenomen, bland annat utifrån följande frågeställningar: Varför får vi ångest? Fördelar och nackdelar? Vad vi kan göra för att bli av med ångest? Hur lång tid det tar det att bli ångestfri?

Om ni vill så får ni maila era frågställningar till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den så kan vi publicera dem på webbskolan med svar. Alla frågor kommer att avidentifieras så Ni kommer att vara helt anonyma. Ok, snart kör webbskolan igång. //Egil